Ett viktigt kännetecken är Ex-symbolen, som anger att produkten är avsedd för användning i explosionsfarliga miljöer. ATEX-märkningen ger dessutom viktig information om användningsförhållandena och säkerhetsegenskaperna hos en enhet.
ATEX-direktiven syftar till att öka säkerheten i explosionsfarliga industriella miljöer. Särskilt där brandfarliga gaser, ångor eller damm kan förekomma ska lämpliga skyddsåtgärder minimera risken för explosioner och därmed skydda både människor och anläggningar mot eventuella skador och följder.
För explosionsfarliga områden gäller olika säkerhetskrav beroende på region. Inom Europeiska unionen utgör ATEX den bindande grunden för användning av produkter och utrustning i explosionsfarliga områden. På den amerikanska marknaden baseras kraven däremot på föreskrifterna från UL (Underwriters Laboratories) och National Electrical Code (NEC).
För att kunna använda produkterna både i Europa och i USA satsar många tillverkare på att skaffa lämpliga certifieringar för båda marknaderna.
ATEX avser europeiska föreskrifter för explosionsskydd. De fastställer krav på utrustning, maskiner och skyddssystem som används i explosionsfarliga områden. En ATEX-märkning visar att en produkt uppfyller de krav som gäller för dess avsedda användningsområde.
Beteckningen ATEX härstammar från det franska uttrycket”ATmosphères EXplosibles”och betyder ”explosionsfarliga atmosfärer”. Syftet med föreskrifterna är att minska risken för explosioner i industriella miljöer. Till detta bidrar bland annat tekniska skyddsåtgärder, indelningen av explosionsfarliga områden i zoner samt fastställda förfaranden för överensstämmelse.
I många industriella och kommersiella sammanhang kan brandfarliga gaser, ångor eller damm uppstå. Om dessa ämnen i en viss koncentration kommer i kontakt med en antändningskälla föreligger explosionsrisk. Typiska exempel är lackeringsarbeten, processer inom den kemiska industrin, träbearbetning eller malning av spannmål.
Syftet med explosionsskyddet är därför att i möjligaste mån förhindra att explosionsfarliga atmosfärer uppstår, utesluta effektiva antändningskällor och begränsa eventuella konsekvenser av en explosion. För säkerheten hos produkter och arbetsplatser i explosionsfarliga områden gäller motsvarande ATEX-krav inom EU.
När det gäller ATEX är framför allt två europeiska direktiv relevanta:
ATEX-produktdirektivet 2014/34/EU – Det fastställer kraven på utrustning och skyddssystem som är avsedda för användning i explosionsfarliga områden. Fokus ligger på säkerheten för produkterna och de personer som arbetar med dem.
ATEX-direktivet 1999/92/EG – Det riktar sig till arbetsgivare och innehåller föreskrifter för skydd av arbetstagare som kan utsättas för fara på grund av explosiva atmosfärer på arbetsplatsen.
Den ursprungliga ATEX-produktdirektivet 94/9/EG antogs 1994 och ersattes senare av direktiv 2014/34/EU. I och med den nya versionen anpassades direktivet till det europeiska nya rättsliga ramverket (New Legislative Framework, NLF). Detta ledde bland annat till en ytterligare harmonisering av kraven för utsläppande på marknaden av sådana produkter inom den europeiska inre marknaden.
Utrustning, maskiner, driftsmedel och skyddssystem som är avsedda för användning i explosionsfarliga områden och som omfattas av ATEX-produktdirektivet 2014/34/EU måste uppfylla vissa märkningskrav. Dessutom krävs en EU-försäkran om överensstämmelse som bekräftar att produkterna uppfyller gällande bestämmelser.
Märkningen måste innehålla följande uppgifter:
Ett viktigt kännetecken är Ex-symbolen, som anger att produkten är avsedd för användning i explosionsfarliga miljöer. ATEX-märkningen ger dessutom viktig information om användningsförhållandena och säkerhetsegenskaperna hos en enhet.
Detta omfattar bland annat utrustningsgruppen, utrustningskategorin samt uppgifter om tändskyddstyp och, i förekommande fall, temperaturklass. Utifrån denna information går det att bedöma för vilka explosionsfarliga områden respektive ATEX-zoner en utrustning är lämplig.
Detta omfattar bland annat utrustningsgruppen, utrustningskategorin samt uppgifter om tändskyddstyp och, i förekommande fall, temperaturklass. Utifrån denna information går det att bedöma för vilka explosionsfarliga områden respektive ATEX-zoner en utrustning är lämplig.
ATEX-certifieringen spelar en viktig roll inom explosionsskyddet. Den bekräftar att utrustning och skyddssystem uppfyller de gällande säkerhetskraven i ATEX-direktivet och är lämpliga för den avsedda användningen i explosionsfarliga områden. Syftet är att minska eventuella explosionsrisker och skydda både människor och anläggningar.
Utrustning och skyddssystem som är avsedda för användning i explosionsfarliga områden måste uppfylla de gällande kraven i ATEX-direktivet, förutsatt att de omfattas av dess tillämpningsområde. Detta gäller särskilt utrustning som kan utgöra en potentiell antändningskälla. Explosionsskydd spelar till exempel en viktig roll inom kemisk industri, olje- och gasbranschen, livsmedelsförädling samt läkemedelsindustrin.
ATEX-kraven begränsar sig dock inte enbart till elektrisk utrustning såsom elskåp, motorer eller sensorer. Även mekaniska anordningar, skyddssystem och vissa komponenter kan omfattas av dessa krav. På samma sätt måste säkerhetsrelevanta styr- och regleranordningar uppfylla motsvarande krav om de är nödvändiga för explosionsskyddet.
Vilka krav som gäller i detalj och om en certifiering av ett utsett organ är nödvändig beror bland annat på utrustningsgruppen, utrustningskategorin och det avsedda användningsområdet.
För att utrustning och skyddssystem ska uppfylla kraven i ATEX-direktivet måste de genomgå ett fastställt förfarande för bedömning av överensstämmelse. Vilka provningar och intyg som krävs beror bland annat på utrustningens kategori och det avsedda användningsområdet.
Processen består i huvudsak av följande steg:
Steg 1 – Riskbedömning och analys av antändningskällor: Till att börja med undersöker tillverkaren eventuella explosionsrisker och identifierar potentiella antändningskällor. Dessa omfattar till exempel elektriska gnistor, höga yttemperaturer eller elektrostatiska urladdningar. På grundval av detta fastställs lämpliga skyddsåtgärder.
Steg 2 – Kontroll och bedömning av överensstämmelse: Beroende på produktgrupp och produktkategori utförs en bedömning av tillverkaren eller med medverkan av ett oberoende, utsett organ. Vid detta tillfälle kontrolleras om produkten uppfyller de relevanta säkerhetskraven.
Steg 3 – Upprättande av den tekniska dokumentationen: Tillverkaren sammanställer alla nödvändiga handlingar. Dessa omfattar bland annat konstruktionsritningar, tekniska beskrivningar, resultat från riskbedömningen samt provningsrapporter och säkerhetsanvisningar.
Steg 4 – Utfärdande av EU-försäkran om överensstämmelse: Så snart det har bevisats att de gällande kraven är uppfyllda upprättar tillverkaren EU-försäkran om överensstämmelse. Därmed bekräftar tillverkaren att produkten uppfyller de tillämpliga europeiska bestämmelserna.
Steg 5 – ATEX-märkning: Till slut förses produkten med de föreskrivna märkningarna. Dessa ger bland annat information om utrustningsgruppen, utrustningskategorin och de avsedda användningsförhållandena i explosionsfarliga områden.
För ett effektivt explosionsskydd klassificeras explosionsfarliga områden enligt fastställda kriterier. Denna klassificering underlättar bedömningen av eventuella risker och valet av lämplig utrustning samt skyddsåtgärder. Avgörande är framför allt indelningen i Ex-zoner, explosionsgrupper samt utrustningsgrupper och utrustningskategorier. De ger information om respektive risker och kraven på den utrustning som används.
ATEX-direktivet skiljer mellan olika utrustningsgrupper och utrustningskategorier för att fastställa för vilka explosionsfarliga användningsområden och säkerhetskrav en utrustning är lämplig.
Man skiljer här mellan två grupper av apparater:
ATEX-utrustningsgrupp I: Denna omfattar utrustning som är avsedd för användning i gruvor och tillhörande anläggningar där det förekommer risker i form av gruvgas eller brännbart damm.
ATEX-utrustningsgrupp II: Hit hör utrustning för explosionsfarliga områden utanför gruvindustrin. Typiska användningsområden är den kemiska industrin, olje- och gasbranschen samt livsmedels- och läkemedelsindustrin.
Dessutom görs en indelning i utrustningskategorier som avgör vilken skyddsnivå som krävs. Denna bestäms utifrån driftsförhållandena och sannolikheten för att en explosiv atmosfär ska uppstå.
För utrustningsgrupp I gäller kategorierna M1 och M2, medan utrustning i grupp II klassificeras i kategorierna 1, 2 eller 3.
Utrustning i kategori 1 måste garantera en mycket hög skyddsnivå och är avsedd för områden med särskilt hög explosionsrisk. Kategori 2 erbjuder en hög skyddsnivå, medan kategori 3 är avsedd för områden där en explosiv atmosfär vid normal drift endast uppstår sällan och under kort tid.
Inom tillverkningen av elskåp spelar explosionsskyddet en viktig roll, särskilt när elektriska anläggningar används i explosionsfarliga områden. ATEX-direktivet fastställer inom Europeiska unionen bindande säkerhetskrav som syftar till att minimera risken för explosioner orsakade av elektrisk utrustning. Tillverkarna måste därför säkerställa att både de komponenter som används och hela elskåpslösningen uppfyller gällande krav.
För den amerikanska marknaden gäller däremot föreskrifterna i National Electrical Code (NEC) samt motsvarande UL-standarder. En viktig roll spelar här UL 1203, som fastställer kraven på explosions- och dammskyddade elektriska anordningar för vissa explosionsfarliga områden.
Även om ATEX och UL 1203 är olika regelverk har de båda samma mål: att säkerställa en säker drift av elektriska anläggningar i explosionsfarliga miljöer och att skydda människor och teknisk utrustning mot explosionsrisker.
Med NEC 505 infördes i USA, som ett komplement till det befintliga klass-/divisionssystemet, en zonindelning som bygger på det internationella konceptet för explosionsskydd. På samma sätt som enligt ATEX klassificeras explosionsfarliga områden utifrån hur ofta och hur länge en explosiv atmosfär förekommer.
Vid tillverkning av elskåp är det, förutom den aktuella zonindelningen, framför allt de gällande säkerhetskraven som är avgörande. En viktig roll spelar här standarden UL 1203, som fastställer specifika krav på explosions- och dammskyddade elektriska anordningar för vissa explosionsfarliga områden.
You need to load content from reCAPTCHA to submit the form. Please note that doing so will share data with third-party providers.
More InformationYou need to load content from Turnstile to submit the form. Please note that doing so will share data with third-party providers.
More InformationYou need to load content from reCAPTCHA to submit the form. Please note that doing so will share data with third-party providers.
More InformationYou are currently viewing a placeholder content from Turnstile. To access the actual content, click the button below. Please note that doing so will share data with third-party providers.
More InformationYou are currently viewing a placeholder content from Facebook. To access the actual content, click the button below. Please note that doing so will share data with third-party providers.
More InformationYou are currently viewing a placeholder content from Instagram. To access the actual content, click the button below. Please note that doing so will share data with third-party providers.
More InformationYou are currently viewing a placeholder content from reCAPTCHA. To access the actual content, click the button below. Please note that doing so will share data with third-party providers.
More InformationYou are currently viewing a placeholder content from X. To access the actual content, click the button below. Please note that doing so will share data with third-party providers.
More Information
+49 (0) 60 62 - 9 42 50 
info@bre-trafo.com