Utgångsström

Utströmmen från en transformator är den elektriska ström som är tillgänglig på transformatorns sekundärsida (dvs. vid utgången). Den beror direkt på den last som är ansluten till transformatorn och på själva transformatorns konstruktion och kapacitet.

Tekniska grunder

En transformator fungerar enligt principen om elektromagnetisk induktion och överför elektrisk energi mellan två eller flera lindningar (primär- och sekundärlindning).

Följande gäller för enfastransformatorer:

I = P : U

• I = Utgångsström
• P = Kraft
• U = utgångsspänning

Följande gäller för trefastransformatorer:

I = P : U : √3

Faktorer som påverkar utgångsströmmen

1. Last (belastning): Ju högre den anslutna belastningen är, desto högre blir utgångsströmmen.
2. Transformatoreffekt: Den nominella effekten (i VA eller kVA) begränsar den maximalt tillåtna utgångsströmmen.
3. Spänningsförhållande: En transformator med spänningsreduktion (t.ex. 230 V till 12 V) levererar en högre ström vid utgången för samma effekt.
4. Effektivitet: I riktiga transformatorer uppstår förluster (kopparförluster, järnförluster) som minskar den faktiska utgångsströmmen något.

Säkerhet och gränser

• Överbelastningsskydd: Transformatorer är utrustade med säkringar eller kretsbrytare för att förhindra skador orsakade av för hög utgångsström.
• Uppvärmning: En permanent för hög utgångsström kan leda till överhettning och skador på lindningarna.
• Kortslutningsström: I händelse av fel kan utgångsströmmen öka extremt – kortslutningsskydd är därför nödvändigt.

Observera : Ju lägre utspänning vid samma effekt, desto högre utgångsström.