Definitioner av termer

Säkringsskydd
Dimensionera det primära linjesäkringen (om nödvändigt) för att vara långsam – tumregel 1,5 … 2 x märkström, sekundär säkring alltid till märkström (ta hänsyn till startströmmen för belastningar, t.ex. motor)

Anslutningar
0 – 50A till standard transformatorplintar, 50 – 340A kopplingsplintar på huvudvinkel, a b 340A kabelskor eller kopparstänger. På grund av konstruktionen kan detta också avvikas från.

Ansluten last
Alltid angiven som skenbar effekt i VA eller kVA med cos ϕ =1, annars aktiv effekt i W eller kW plus. cos ϕ för den anslutna maskinen, beräkning 1ph transformator: P = U x I : cos ϕ , 3ph transformator P = U x I x √3 : cos ϕ

Tappning
Transformatorer kan utformas med avtag på både ingångs- och utgångssidan. Tapparna på ingångssidan används t.ex. för att anpassa och använda transformatorn vid olika nätspänningar.

Villkorligt kortslutningssäker transformator
Detta är en transformator som innehåller en skyddsanordning, t.ex. en säkring, en överströmsutlösare eller en temperaturbegränsare, som öppnar primär- eller sekundärkretsen om transformatorn överbelastas eller kortsluts.

cos ϕ
Bestäms av belastningen, t.ex. motor, kontaktor. Med cos ϕ = 0,5 är den skenbara effekten = 2 x aktiv effekt), Pschein x cos ϕ = Pwirk

Startström
Beskriver den startström som uppstår vid tillkoppling beroende på fas. Transformatorer har vanligtvis en inbromsning på mellan 8 och 20 gånger märkströmmen. Ringkärnor kan å andra sidan klara upp till 80 gånger märkströmmen. Som ett resultat av detta krävs höga försiktighetsvärden. Motåtgärder kan vara: inbromsningsströmbegränsare, konstruktiva åtgärder i transformatorberäkningen.

Järnförluster
Är ommagnetiseringsförluster och uppstår även under drift när transformatorn är obelastad. De är beroende av induktion, nätvariationer (t.ex. nätspänning +/-10%) och frekvens (t.ex. 50Hz, 60Hz).

Felsäker transformator
Detta är en transformator som går sönder permanent till följd av felaktig användning, men som inte utgör någon risk för användaren eller miljön.

Frekvens
Bestämmer induktions- och järnförlusterna, en 50 Hz-transformator kan drivas vid 60 Hz. Men inte tvärtom!

Separat lindning
I transformatorer med separat lindning finns det ingen ledande förbindelse mellan de enskilda lindningarna; de är galvaniskt isolerade. Typeffekten motsvarar den nominella effekten.

Högspänning
Spänningar över 1000 volt

Extra låg spänning
Spänningar under 50 volt

Kopparvikt
Kan ge information om lindningsförlusterna och den tillhörande verkningsgraden för samma storlek.

Kortslutningssäker transformator
Detta är en transformator där temperaturen inte överstiger specificerade gränsvärden om transformatorn har överbelastats eller kortslutits och fortfarande är i drift efter att överbelastningen eller kortslutningen har avlägsnats.

Kortslutningsspänning (uk)
Detta är den spänning som måste appliceras på ingångslindningen så att den nominella utgångsströmmen flödar när utgångslindningen kortsluts. Den anges i % av den nominella ingångsspänningen.

Utgångsspänning utan belastning (U0)
Är spänningen hos en obelastad transformator vid nominell ingångsspänning och nominell frekvens.

Tomgångsström (I0)
Är den ström som dras av en obelastad transformator vid nominell ingångsspänning och nominell frekvens.

Icke kortslutningsskyddad transformator
Detta är en transformator utan skydd mot för hög temperaturökning. Skyddsanordningen måste vara realiserad av användaren.

Lågspänning
Spänningar från 51 till 1000 volt

Ekonomilindning
I en ekonomilindning finns det en ledande förbindelse mellan primär- och sekundärlindningen. Dessutom uppnås en betydande materialbesparing med ekonomilindningar.

Vakuumimpregnering
Skydd mot fukt och aggressiva atmosfärer. Limma dessutom kärnplåtarna mot varandra samt lindningarna mot varandra och mot deras isolering. Detta resulterar i stark ljudisolering och bättre värmekoppling av lindningen.

Transformatorns effektförlust
En transformators effektförlust består av järnförluster (orsakade av induktion och nätfrekvens) och kopparförluster (orsakade av strömmen genom lindningen och dess temperatur). Järnförluster är tomgångsförluster och är därför alltid närvarande. De kan optimeras genom struktur och typ av kärnplattor. Kopparförlusterna är belastningsberoende, de anges alltid vid nominell belastning eller nominell ström och kan påverkas av lindningens kvalitet och mängden kopparvikt.