Utgångsspänning

En transformators utgångsspänning är den elektriska spänning som är tillgänglig på transformatorns sekundärsida. Den är resultatet av förhållandet mellan antalet varv mellan primär- och sekundärlindningarna och är avgörande för matningen till de anslutna belastningarna.

Tekniska grunder

En transformator fungerar enligt principen för elektromagnetisk induktion. Spänningen överförs från en lindning till en annan utan mekanisk rörelse

Typiska utgångsspänningar

En åtskillnad görs beroende på tillämpningen:

• Lågspänning (t.ex. 12 V, 24 V, 230 V): för hushållsapparater, belysning, elektronik
• Mellanspänning (t.ex. 10 kV, 20 kV): för industriella tillämpningar och nätdistribution
• Högspänning (t.ex. 110 kV, 400 kV): för transmissionsnät

Påverkande faktorer

1. Lindningsförhållande: Ju fler lindningar på sekundärsidan jämfört med primärsidan, desto högre blir utspänningen.
2. Belastning: Utgångsspänningen kan sjunka något under belastning (spänningsfall).
3. Reglering: Vissa transformatorer har spänningsreglering (t.ex. tap changer).
4. Frekvens: Utgångsspänningen beror också på frekvensen på den ingående strömmen (t.ex. 50 Hz i Europa).

Säkerhet och standarder

• Toleranser: Utgångsspänningen får endast variera inom vissa gränser (t.ex. ±10 %).
• Krav på isolering: Högre utgångsspänningar kräver starkare isolering.

Skyddande åtgärder: Överspänningsskydd, jordning och säkringar är nödvändiga.